Klicka här för att komma till nya hemsidan

Nätverksträff för inspiration och delat lärande

Online 11/4 16:00-17:00

Utifrån våra olika sammanhang och erfarenheter har vi bekantat oss med Den Utforskande Spiralen och ser att de teorier och tankar som ligger bakom kan tillföra flera viktiga perspektiv i det systematiska kvalitetsarbetet på en skola.

Framförallt sätts elevernas, lärarnas och samtlig pedagogisk personals frågor, prioriteringar och engagemang i fokus!

Det utforskande arbetet som Spiralen bygger på är ett förhållningssätt med ett ramverk och mindset som stimulerar och utmanar till att ”gräva där vi står” för att på djupet förstå vad det innebär att vara lärande (elev, såväl som vuxen) i den egna verksamheten!

Inspirationsdagen ger dig hjälp att komma igång med ett utforskande arbetssätt tillsammans med kollegor och elever.

Den Utforskande Spiralen består av olika faser och hållpunkter med centrala frågor som hjälper oss att kartlägga, hålla

fokus, reflektera, lära nytt, utforska och utvärdera tillsammans. Ta med dig din erfarenhet och kompetens – reflektera tillsammans med andra över hur Spiralen kan vara ett stöd till ett intressant och mer systematiskt arbete, som stimulerar till

nyfikenhet, nytänkande och lust att lära hos både elever och kollegor.

När vi skiljs åt har du fått bekanta dig med:

Spiralens forskningsbakgrund och evidens
Ett mindset som supportar lärande
Praktiska redskap för ett hållbart lärande för alla elever, lärare och skolledare.
Berättelser och exempel från skolor på olika platser.

Spiral of Inquiry Sverige är en del av det internationella nätverket för ett utforskande förhållningssätt och systemutveckling för likvärdighet och kvalitet med utgångspunkt i den forskning och beprövade erfarenhet som Linda Kaser och Judy Halbert under många år byggt upp i British Columbia, Canada.

Syftet med Spiral of Inqury Sverige är att sprida och dela kunskap, inspiration och erfarenheter av att arbeta med den utforskande spiralen som stöd för skolförbättring på lokal nivå, och att vara ett nav för allt fler lärande nätverk för lärare, skolledare och skolhuvudmän.

Judy Halbert & Linda Kaser gästar skolpodden Kornhall&Netz,
april 2022

"En mycket bra utbildning,
faktiskt den bästa jag har gått på.
Den här kursen gav mig stor påfyllnad inte bara i spiralens sätt att arbeta med förändring, utan det har gett mig stor påfyllnad i hur jag vill vara som rektor,
och medmänniska."

DEN UTFORSKANDE SPIRALEN
kompetensutveckling, förhållningssätt
och ramverk för skolförbättring

Efter flera års nätverkande både nationellt och internationellt och en mycket uppskattad pilotutbildning (7,5 hp) inom ramen för FFR (Fortsättning för Rektorer) på Rektorsutbildningen på Uppsala Universitet under läsåret 2020/21 har vi kompetens, erfarenhet och lust att dela med oss av våra kunskaper till fler!

Vi erbjuder kortare eller längre utbildningar i form av introduktionsföreläsningar, processtöd och handledning för skolledningar, rektorsgrupper, arbetslag et c.

Under läsåret 21/22 samarbetar vi
bl a med Stockholms stad, Zetterbergsgymnasiet, Enköpings kommun, RUC-X vid Högskolan i Gävle samt Skolverket.

LÄS MER om
vad vi kan erbjuda HÄR!

"En fantastisk utbildning!
Jag var helt oförberedd på hur mycket
den skulle påverka mig själv och mitt ledarskap. Tack för cwelelep!"

FAQ

Vanliga frågor om Den utforskande spiralen

Ska man som skolledning styra att alla skolans arbetslag har samma fokus eller ska man låta dem välja fokus själva i lagen?

-Det beror på… Framgångsrikt ledarskap utifrån bl a Robinson är att rektor är engagerad i lärarnas pedagogiska arbete, men det kräver “fingertoppskänsla” från skolledningen att låta arbetslagen befinna sig i sina respektive proximala utvecklingszoner. Olika arbetslag kan ha kommit olika långt i sin mognad/samarbetskultur, och kan därför behöva olika mycket ledning/styrning. Ledningen behöver inte nödvändigtvis besluta, men finnas med i diskussionen och ha tillit till lagledare/arbetslag. Utgå ifrån att du arbetar med dina medarbetare på samma sätt som du önskar att de ska arbeta med eleverna.

Forskningsbasen? Finns det forskare som undersöker effekterna av spiralen?

Både social and emotional learning och metakognition är välbeforskade områden.

Katherine MacGregor (Canada,BC) undersöker och publicerar resultat av de lokala studierna. Spiralen uppmanar till kreativitet hos pedagoger, vilket generellt är ett område som inte är så mycket beforskat. Internationell forskning pekar dock på att Nya Zeeland och Canada BC har de mest förutseende och framtidsfokuserade skolsystemen i världen, det i sig är ett bevis på att arbetssättet fungerar eftersom det är vida spritt i dessa två skolområden. (Se bl a boken “the Cleverlands”).

Två viktiga tecken; när eleverna får mandat i sitt eget lärande av lärarna, ger de också tillit tillbaka till sina lärare, samt att barn i dessa skolor bryr sig om att bli “bra” vuxna.

Hattie pekar på att gemensamt ansvarstagande bland lärare är en viktigt - spiralen gynnar detta.

Hur kan vi tänka i skolor med många elever födda eller växer upp i kulturer där det t ex inte anses viktigt att flickor går i skolan?

Jätteviktigt att hitta samarbetspartners utanför skolan - i resten av samhället. Om vi fokuserar på de som behöver mest stöd, kan vi hjälpa alla. Låt skolan bli en plats för möten och samarbeten för lokalsamhället - ibland kan en insats för t ex mödrar ge positiva effekter på barnens lärande och skolförutsättningar.

Barn med särskilda behov - att ställa frågor till eleverna kräver kommunikations- och kognitiv förmåga. Finns det erfarenheter hur man kan jobba med denna typ av elever?

Bildstöd kan fungera. Om det finns överenskomna planer mellan skola/elev/familj kan dessa vara en utgångspunkt för att ta reda på vad eleven själv tänker och tycker. Var kreativa - våga pröva olika metoder.

Det finns erfarenheter från (sär)skolor i England som kan spridas i nätverket.

Hur kan vi jobba med Spiralen i förskolan?

Para ihop äldre elever med små barn och låt dem intervjua de yngre med stöd av visuellt material. De äldre lär sig empati och att lyssna.
Börja med att ställa de centrala frågorna till varandra inom personalgruppen. Hur kan ni t ex se att varje barn på förskolan knyter an till minst två pedagoger (och därmed känner att dessa tror på att det kommer att gå bra i livet för barnet). Dokumentera lärandet och analysera vad det faktiskt är som pågår i barnens lärande.

Involvera de små barnens föräldrar - ställ frågor till dem!

“Vilken bra fråga ställde du i skolan idag?” - tips på bra fråga för föräldrar att ställa till sina barn!

Hur kommer vi vidare och får alla att engagera sig i arbetet? Skulle man kunna plocka ut kap 1 i Lgr11, jobba med det i fokusteam enligt läsmetoden vi prövade på konferensen, och sedan som rektor ställa frågan “vad har du lärt dig?” och “varför är det viktigt?”

Ja.

Hur definierar ni “att lyckas i livet”?

Mem Fox, författare, har skrivit en bok (“Wilfrid Gordon Mcdonald Partridge”) som verkligen hjälper barn att förstå vad det är att lyckas i livet. (Fox´böcker finns att beställa på bl a Bokus.com)

Värdighet, meningsfullhet, tillhörighet. Vi behöver belysa “lyckas i livet” på många sätt oh med många olika exempel för att peka på att väldigt många vanliga människor gör (för dem) extraordinära saker. Det hjälper också oss vuxna att bredda vår bild av vad “att lyckas i livet” betyder.

När vi ska ställa frågor till eleverna, vad är bäst; göra en enkäter eller ha ett “team” av intervjuare?

Det beror på situation och vilka elever som ska intervjuas. Är det första gången eleverna ställs inför detta är det klokt att inte ha för många vuxna inblandade - det kan bli skrämmande och upplevas som konstigt.

Vill man skaffa sig en snabb överblick är en enkät förstås det smidigaste. Tänk över innan hur ni bäst samlar och sammanställer/analyserar svaren ni får - gör inte intervjuinsatsen större än att ni kan överblicka och hantera svaren! Gör det hellre flera gånger då.

Var uppmärksamma på hur era föreställningar och förutfattade meningar (biaser) kan påverka tolkningen av elevernas svar. Spela in svaren, lyssna och analysera tillsammans, ställ gång på gång utforskande frågor till de data ni samlat in.